Arbeta:

1. I. intr.:
   1. 1. = vara sysselsatt:
      1. a. absolut l. med bestämning för sätt, ställe, område, material: laborare (vellem hoc esset laborare); agere (alqd; i motsats till cessare, nihil agere); opus facere (om kroppsligt arbete); opere occupatum, operi intentum esse; operari (poet.); a. med lätthet facile laborare (C. de Off. II. § 66); a. oafbrutet laborem non intermittere; a. väl, med skicklighet bene, callide opus facere, perficere; a. förgäfves frustra laborare l. contendere; laborem perdere, frustra consumere; a. vid ljus ad lumina opus facere l. laborare; lucubrare; a. på marken in agro laborare, opus facere; agrum colere; a. på verkstad in officina esse, laborare; (a. i träd, metall, vax o. d. e ligno scalpere, ex aere caelare, in cera, e cera fingere); a. om förberedelse på ett föredrag l. dyl. = commentari.
      2. b. med bestämning för arbetets föremål: arbeta på ngt operam dare alicui rei; alqa re (facienda) occupatum esse, in re conficienda versari och för öfrigt med bestämdare verb allt efter objektets betydelse: a. på ett tal, en skrift orationem, librum scribere, conscribere, componere; a. på en bildstod signum caelare, fabricari; a. på en målning, en klädning tabulam pingere, vestem consuere (jfr II.).
   2. 2. = sträfva, bemöda sig:
      1. a. kroppsligen: niti, contendere, luctari (a. med händer och fötter för att göra sig lös från snaran manibus pedibusque luctari, ut laqueis se expediat; jfr Arbeta sig); skeppet a-r för att komma från land molitur e terra.
      2. b. andligen: operam dare alicui rei l. ut, ne; eniti, contendere ad alqd; laborare, elaborare in re, de re, ut, ne –; id moliri, agere, ut, ne –, t. ex. a. på sin utbildning: ingenio excolendo operam dare (studebam fieri doctior, C. Lael. 1); a. för sina landsmäns upplysning elaborare, ut cives erudiantur l. doctiores sint; a. för afskaffandet af missbruk, för sedernas förbättring operam dare, eniti, contendere, laborare, ut vitia corrigantur, ut mores emendentur; a. på ngns förderf perniciem moliri alicui; a. för ngn laborare pro aliquo, pro alicujus causa; a. för ngns val alicui (in petitione consulatus) suffragari.
   3. 3. a. med = dragas, kämpa med sjukdom, svårigheter: morbo, molestiis laborare, conflictari.
   4. 4. = vara i häftig rörelse, häfvas: moveri vehementer; agitari; bröstet a. agitatur, laborat; febern, sjukdomen a. inom ngn febris aestuat, saevit in venis; vinet a. fervet, fermentescit.
2. II. trans. (blott om kroppsligt arbete):
   1. a. = förfärdiga, tillverka: facere, perficere, polire, fabricari; en konstfärdigt arbetad sköld clupeus summo artificio perfectus; (arte laboratae vestes, Vg.); a. af, i ett ämne facere ex – l. med bestämdare verb allt efter materialets beskaffenhet: argillā l. luto fingere, ex aere, argento caelare; ex ligno scalpere.
   2. b. = bearbeta: jord exercere, subigere, colere; deg subigere; arbetadt silfver argentum factum.

1. Kommentera

Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f

• ...
• apotek
• apotekare
• appell
• appellera
• appetit
• appetitlig
• applicera
• aprikos
• april
• arbeta
• arbeta sig
• arbetande
• arbetare
• arbete
• arbetsam
• arbetsamhet
• arbetsbi
• arbetsbord
• arbetsbrist
• ...