Personlig:

  1. 1. i juridiskt och grammatiskt språk: personalis; p-t käromål actio personalis; p-t verb verbum personale.
  2. 2. i allm. som beträffar l. tillhör ngns person, ngn personligen: proprius (i mots. till communis gemensam); p-t missnöje proprius dolor (C. de Or. II. 209); af p-a skäl hata ngn propriis de causis odisse alqm; privatus (enskild – offensio); virilis (= enskild, på en person kommande – för min p-e del pro virili parte); p. närvaro praesentia; p. inställelse är nödvändig coram, ipsum, praesentem adesse necesse est; ngns p-e ovän (proprius) inimicus aliter cum cive contendimus, si est i., aliter si est competitor, C.); p-a förhållanden, förbindelser hominum inter se rationes, necessitudines; – anse ngt för en p. förolämpning famam l. existimationem suam violari putare; ofta behöfver personlig icke med något särskildt ord återgifvas, nemligen der substantivet utmärker något, som i och för sig tillhör person, t. ex. p. vänskap, p-t hat; p-a goda egenskaper virtutes; p. älskvärdhet morum suavitas; p. värdighet gravitas hominis (morum).
  3. 3. = sjelfmedveten: en p. Gud Deus vivus et sentiens.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Donera Bitcoins! Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f