Sed:

  1. 1. i allm. = vana, plägsed, i det offentliga och enskilda: mos; institutum (folklig sedvänja); ritus; consuetudo; god sed (ande) bonus, (integer) mos; borgerlig sed mos, consuetudo civilis, institutum civile (C. de Off. I. § 148); det är sed i ett land, hos ett folk, att – mos est apud populum (Romae, apud Romanos), ut –; ngn har för sed aliquis solet, consuevit facere alqd; alicui l. alicujus mos l. moris est, ut faciat alqd (C. in Verr. Accus. II); enligt gammal sed, enligt fädernes sed vetere l. antiquo more, more majorum; taga sed efter ngn ad alicujus mores se accommodare; taga s-n, dit man kommer ad eorum, quibuscum vivit, mores hominum sese accommodare; populi moribus uti.
  2. 2. pl. seder: mores:
    1. a. med afseende på lefnadsvanor och umgängessätt: råa, fina s-r horridi, asperi, culti, elegantes, politi mores; en man utan s-r homo incultus, agrestis, rusticus; en man med sina s-r homo elegans, cultus, urbanus; hyfsa ngns s-r (lära ngn s-r) mores alicujus polire, excolere, perpolire, ad humanitatem fingere; lära ngn s-r = hålla i styr, tukta: coercere.
    2. b. = uppförande, vandel: goda, rena s-r boni, integri, sancti, pudici mores; dåliga, förskämda s-r mali, corrupti mores; en yngling med goda s-r adolescens bene moratus, a. honestus, sanctus; mot hans s-r är intet att anmärka mores quidem ejus labe, reprehensione carent; in moribus nihil est, quod jure reprehendas.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Donera Bitcoins! Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f